Svenska företag måste kunna rekrytera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland

Debattartikeln publicerades i Altinget 2022-12-13.

Kompetensbristen är sedan ett decennium största tillväxthindret för svenska företag. Detta bekräftas i Entreprenörskapsforums nya rapport ”Stärkt svensk talangattraktion”. En väg på längre sikt, men som inte löser omedelbara behov är en fungerande arbetskraftsinvandring av utbildade personer.

Bristande regelverk 

Det är viktigt att komma ihåg att den stora grupp av utrikes födda i arbetsför ålder som i dag saknar självförsörjning inte har kommit till Sverige primärt av arbetsmarknadsskäl. Asylinvandring och arbetskraftsinvandring är väsensskilda, och bör därför hanteras med olika regelverk.

Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring och dess tillämpning har uppenbara brister. Migrationsverkets väntetider vid förnyad ansökan har varit i genomsnitt sju månader. Det rör sig om personer som arbetat och etablerat sig i Sverige sedan flera år, ofta med medföljande familj. För växande företag försvåras planerade investeringar och produktion och för den enskilda arbetskraftsinvandraren ter det sig som synnerligen inhumant. 

Gäller ansökan förlängt arbetstillstånd inom risksektorerna: städ, hotell och restaurang, bygg, handel, jord- och skogsbruk, bilverkstad, service, bemanning eller bärplockning har 75 procent fått beslut inom 18 månader, med internetansökan. Om ansökan gjorts med blankett är Migrationsverkets svar (enligt hemsida) att av nyligen avslutade ärenden har 75 procent fått beslut inom 21 månader – alltså en handläggningstid på nära två år.

Hejdå Mark Zuckerberg

Högkvalificerade och välutbildade personer ges möjlighet att ansöka om visum i nio månader för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige. Det som skiljer dessa nya regler från liknande regler i många länder är att det handlar om att undersöka förutsättningarna att starta företag. Inga krav ställs på att faktiskt starta eller investera i företag under vistelsen i Sverige. Tillståndet är tidsbegränsat till endast nio månader.

Motsvarande ”företagarvisum” finns i många andra länder, men är kopplat till uppstart av företag, krav på investeringar eller kapital, samt intyg från näringslivsorganisationer som handelskammare eller liknande. Regelförändringen – som beskrivs som ett talangvisum – skulle inte ha tillåtit entreprenöriella talanger såsom Steve Jobs (Apple), Larry Ellison (Oracle), Mark Zuckerberg (Meta), Bill Gates (Microsoft) att undersöka möjligheterna att starta sina företag i Sverige.

Den 1 november 2022 införde Migrationsverket nya regler för kontroll av pass. Den som ansöker om arbetstillstånd måste nu personligen visa upp sitt pass vid ambassad eller konsulat. Det innebär exempelvis att amerikanska forskare och studenter måste åka till Washington DC, innan de kan ansöka om att få åka till Sverige.

Tre förslag

Sverige kan lära av Danmark och Kanada som arbetar konstruktivt med att stärka talangattraktion. Det handlar om tre insatsområden:

  1. Kortade handläggningstider. Migrationsverkets handläggningstider måste kortas, genom mätbara mål och utökad resurstilldelning eller ett delvis ändrat uppdrag, vilket innefattar bistånd från andra myndigheter.
  2. Förenklad administration och inkomstkrav. Regelverket för kvalificerad arbetskraftsinvandring bör ställa tydligare krav på självförsörjning. Ett tydligt inkomstkrav kan förenas med en förenklad ansökningsprocess och ett minskat kontrollbehov. För högkvalificerad arbetskraftinvandring framstår ett rimligt intervall för inkomstkravet ligga mellan de kollektivavtalsmässiga lägsta lönerna och medianlönen.
  3. Inrätta rådgivnings- och servicecenter för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Center kan bidra med regional näringslivskännedom och tillhandahålla information och rådgivning till arbetsgivare och arbetstagare. Även Migrationsverkets nuvarande certifieringssystem kan införlivas, vilket skulle öppna upp processen även för mindre och växande företag.

Sverige behöver höja ambitionsnivån för att stärka konkurrenskraften. En nationell strategi för ökad internationell talangattraktion framtagen i dialog med näringslivet, kan vara ett första steg.


Enrico Deiaco
Forskningsledare Entreprenörskapsforum
Johan Eklund
Professor, chefekonom Sydsvenska Industri- och handelskammaren
Daniel Wiberg
ekon.dr., chefekonom Strand Kapitalförvaltning 

0