Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2023-11-09.
Som rapporterats i media senaste tiden riskerar elpriserna att öka dramatiskt under 2024 genom en ny modell för flöden i elnäten. I elområde 3 med Stockholm och Göteborg kan det bli 20 procent dyrare och i elområde 4 späs de redan högre priserna på ytterligare.
Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen agerar som om detta är något Sverige måste göra. Men det finns fortfarande tid att agera. Det finns utrymme att påverka utfallet och delar som bör utredas vidare innan modellen spikas och rullas ut.
Det är visserligen sant att vi måste implementera EU-förordningar i Sverige. Men i detta fall finns ett mycket stort och viktigt handlingsutrymme. I teorin kommer den nya metoden leda till vinster för konsumenter genom bättre utnyttjande av elnäten. Men utfallet i den nordiska modellen är starkt snedfördelat och står delvis i motsats till intentionen. Svenska kraftnät har gjort ett antal val i anslutning till beräkningarna. Dessa behöver omprövas eftersom utfallet tyder på att intentionerna inte uppfylls. Även om detta är av ganska teknisk natur kan det vara värt att nämna några av dessa valmöjligheter.
För det första spelar val av prognos för elmarknaden stor roll. Vilka komponenter som finns med i denna spelar roll och påverkar modellens utfall. Valet är inte självklart och behöver prövas.
För det andra kräver modellen att det görs uppskattningar hur produktion och konsumtion i olika delar av nätet kommer att påverka nätet som helhet. Här anger den godkända metoden nio olika strategier för att göra just detta. Det finns forskning som visar att hur detta val görs kraftigt påverkar välfärden för konsumenter och producenter. Trots detta har ingen analys av hur olika sätt att göra denna uppskattning på påverkar resultatet. När resultaten blir så skeva som de vi i dag erfar vore denna konsekvensanalys självklar.
Om en förändring blir så pass dålig för alla svenska aktörer som den här, bör den föregås av en ordentlig genomgång av de möjligheter som finns att förbättra modellen.
För det tredje finns inslag som på olika sätt kan tänkas begränsa nätkapaciteten. Så är det även i dag, men nu hanterar Svenska kraftnät i viss mån begränsningar och främjar handeln aktivt mellan områden. Sådana åtgärder kan vara samhällsekonomiskt positiva och höja nätkapaciteten. Men i tolkningen av den nya modellen frångås detta. Det leder till att begränsningar slår igenom och trycker upp priserna. Att Svenska kraftnät och de övriga systemoperatörerna väljer att gå från att aktivt verka för mer handelskapacitet är ett val som inte är framtvingat av EU-förordningen.
För det fjärde finns frågan om oplanerade flöden. Fysikens lagar gör att elen tar vägar som inte är avsedda. Ett exempel på sådana flöden som tillåts ge stor påverkan i den nya modellen är norska flöden från norra Norge som passerar Sverige och sedan går tillbaka till Sydnorge. Men hur dessa oplanerade flöden återspeglas i svenska priser är ett val Svenska kraftnät gör. I praktiken leder detta i den nya modellen att svenska konsumenter ska betala för att Norge har ett svagt stamnät. Här finns det dock enkla tekniska lösningar för att styra flöden som är samhällsekonomiskt bättre att använda. Sådana lösningar kan implementeras på ett halvår.
Vi har försökt att exemplifiera några av alla beslut som faktiskt fattas och kan fattas rörande den nya beräkningsmodellen. Vi noterar att det i dag inte finns någon drivande kraft för att skydda svenska konsumentintressen från en implementering av europeisk lagstiftning på elmarknaden som inte ligger i svenska elkunders intresse. Om en förändring blir så pass dålig för alla svenska aktörer som den här, bör den föregås av en ordentlig genomgång av de möjligheter som finns att förbättra modellen.
Den modell som nu införs handlar om Nordens elnät, men de stora vinnarna är dels Norge, dels ett land utanför Norden, nämligen Tyskland.
Vi uppmanar således till besinning. Vi säger inte att Sverige ska avstå från att implementera denna EU-lagstiftning. Men det finns handlingsutrymme att förbättra modellen och möjlighet att vinna tid. Exempelvis har Sverige skjutit på översynen av elområden i flera år. Regeringen och berörda myndigheter bör verka för att detta handlingsutrymme utnyttjas. Den version av modellen som nu ligger på bordet går emot avsikterna med förändringen och missgynnar kraftigt svenska hushåll och företag.
Per Tryding, vice VD, Sydsvenska Handelskammaren
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola
