Skrivelsen skickades till Infrastrukturminister Andreas Carlson 02-04-2024.
Handelskammaren har noterat regeringens uppdrag till Trafikverket angående bland annat utredning av Sydostlänken (2024-01-18 LI2023/02481).
Infrastrukturen för transporter ska enligt de mål som riksdagen beslutat vara långsiktigt hållbar, ge tillgänglighet i hela landet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Den ska därtill vara samhällsekonomiskt effektiv, bidra till trafiksäkerhet och generationsövergripande miljömål.
Mot den bakgrunden har Sydostlänken länge varit högt prioriterad i det samlade sydsvenska näringslivet och brett politiskt förankrad. Detta har bland annat manifesterats i gemensamma ställningstaganden där näringsliv, regioner och kommuner ställt sig bakom satsningen.
Sydostlänken förser inte bara Sydsveriges i särklass största industrianläggning (Volvo i Olofström) och ett av Sveriges största exportföretag (Ikea, Älmhult) med breddad rekrytering och konkurrenskraftiga transporter, utan är även viktig för grön omställning och konkurrenskraft för det samlade näringslivet.
Uppdraget (2024-01-18) innebär att regeringen för andra gången särbehandlar satsningar i sydsvensk infrastruktur.
Avvecklingen och analysuppdraget av Södra stambanan innebar en påtaglig försening och fördyring i arbetsprocesser, men återkom till samma slutsatser som låg till grund för beslutet att genomföra investeringen. Resultatet var i sak en försening och ökade processkostnader.
Avseende sydostlänken är nu uppdraget liknande, att se över kostnader och byggstart. Vi påminner om att föregående nationella plan innebar att samtliga större infrastruktursatsningar i Blekinge flyttades fram från planerad byggstart 2024-29 till 2028-33. Den plan som ligger nu innebär alltså redan en försening.
Handelskammaren utgår från att samtliga investeringar granskas ur kostnadssynpunkt och inte endast de som pekas ut i regeringsuppdraget. Den allmänna prisnivån och produktiviteten styrs dels av omvärlden, dels på de val kring projekteringsprocess som regering och trafikmyndighet gör. Kostnadsdrivande processer härrör inte främst från enstaka projekt utan från övergripande metodval. Frågan har diskuterats åtminstone sedan 1990-talet och Handelskammaren återkommer kring dessa frågor i samband med inriktningsunderlaget.
Det finns emellertid andra samhällsekonomiska kostnader som är viktiga att lyfta fram.
För det första bygger näringslivets investeringar på att regering och riksdag förmår leverera långsiktiga beslut. Sydostlänken är behandlad och ingår i av riksdagen fastställd tolvårsplanering. Därmed är det rimligt att företag kan basera investeringsbeslut på att regering och riksdag avser leva upp till genomförandet. Det finns en kostnad förbunden med att överge strukturbeslut med kort varsel.
För det andra finns en ekonomisk verklighet bakom riksdagens målsättning kring utvecklingskraft i hela landet. Handelskammarens genomlysning av de transportpolitiska målen och satsningar på nya objekt i de senaste tolvårsplanerna ger vid handen att satsningarna i Sydsverige och inte minst sydöstra Sverige strukturellt är lång under riksnivån – detta oavsett om det betraktas som satsning per capita eller per BRP-andel eller absoluta tal. Kontrasten är stor i förhållande framför allt till Göteborg och Stockholm. (Se tabell i dokument nedan)
Att skapa bättre godsflöden och pendling skapar ökad produktivitet genom pendling. Stockholm erhåller 2,5 gånger större satsningar i förhållande till sin ekonomiska betydelse för Sverige. De län som är direkt berörda är väldigt starka exportlän som också har en näringsstruktur med hög exponering till internationella varumarknader, vilket alltså innebär behov av godstrafik. (Se tabell i dokument nedan)
Kronoberg och Blekinge är de två län som enligt den senaste varuflödesundersökningen hade klart störst avgående utrikes varusändningar per capita i hela landet. I absoluta tal är det även i paritet med Norrbotten, vilket kan ses i ljuset av den satsning som nu med rätta görs på Malmbanan.
För det tredje genomförts just nu de första stegen på en kommande nationell plan. I denna kan helheten av olika prioriteringar genomlysas. Givet ambitionen att det är riksdagens transportpolitiska mål som även framgent skall uppnås krävs ökade satsningar i Sydost. Att då föregripa en samlad bedömning vore till skada för svensk tillväxt och transportpolitik.
Sammantaget vore ytterligare försening av Sydostlänken en stor utmaning för svensk förmåga att skapa tillväxt. I synnerhet vore det olämpligt att fatta beslut kring projektet före hanteringen av den nationella planen.
Stephan Müchler – VD
Per Tryding – Vice VD
Johan Eklund – Chefekonom
