Blekinges arbetsmarknad – ensam är inte stark

Debattartikeln publicerades 2019-10-28 i BLT

Allt fler indikatorer visar på att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Även om Sverige ur ett internationellt perspektiv klarade sig bra under senaste globala lågkonjunkturen, så såg det annorlunda ut på regional nivå. Blekinge drabbades hårt vid finanskrisen och har sedan dess haft en svag återhämtning.

Näringslivets tillväxt är en indikator på en regions ekonomiska styrka. Tillväxten är beroende av vart folk vill bo, arbeta och studera men även vart företag vill etablera och utveckla sin verksamhet. En högre tillväxt innebär högre inkomster för invånarna och högre skatteintäkter. Svensk ekonomi återhämtade sig snabbt efter finanskrisen, men i en analys från Produktivitetskommissionen Sydost framkommer att skillnaderna är stora mellan olika regioner. I Blekinges näringsliv har antal sysselsatta minskat jämfört med före finanskrisen. Detsamma gäller företagens produktivitetstillväxt som innan krisen växte snabbare än Sverige som helhet.

En förklaring till utvecklingen är den globala trend som innebär att nya jobb och kunskapsintensiva tjänsteföretag koncentreras till stora regioner och större städer. Storlek spelar alltså roll för tillväxten.

I dag är Blekinge uppdelat i två separata arbetsmarknadsregioner, vilket innebär att de lokala arbetsmarknaderna är små. Samtidigt har ingen arbetsmarknadsförstoring har skett sedan 1998 när Karlshamn och Olofström integrerades. På andra håll ser det annorlunda ut. I västra Skåne har Helsingborgsregionen tack vare förbättrade pendlingsmöjligheter integrerats med arbetsmarknaden i Malmö-Lund. Efter sammanslagningen har befolkningen i arbetsmarknadsregionen fördubblats.

Lösningen är att se bortom länsgränserna och utöka samverkan med Kronobergs och Kalmar län. Tillsammans utgör de tre länen vad vi i dag kallar Sydost. Det är en region som består av nio arbetsmarknadsregioner, med cirka 600 000 invånare. En ökad samverkan ger ett ökat utbud av kompetens, såväl befintlig som framtida från högskolor och universitet. Det gör regionen mer attraktiv att flytta till, men även att få kompetens och företag att stanna kvar. Näringslivet erbjuds likaså ett större utbyte av information och samarbeten. För att detta ska kunna ske behövs dock en uppdaterad infrastruktur som möter behoven.

Restiden mellan residensstäderna behöver minskas. Forskning visar att personer är benägna att pendla upp till 45 minuter mellan hem och arbete. Vid längre restid avtar viljan att pendla. I dag tar det 1–1,5 timme att ta sig mellan någon av residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona med bil eller tåg. Målet behöver vara 45 minuters restid mellan dessa städer.

I kommande nationella planen för infrastruktur behöver både lokala och nationella aktörer prioritera integrationen av Sydost. Den bästa näringspolitiken är en förbättrad tillgänglighet.

Pernilla Johansson – Chefekonom, Sydsvenska Handelskammaren
Anders Borgehed – Regionchef Policy Sydost, Sydsvenska Handelskammaren