Igår beslutade Högsta förvaltningsdomstolen (mål 836-23) att avvisa den talan om rättsprövning som Sydsvenska Handelskammaren och andra fört mot regeringens beslut att förlänga inre gränskontroller till den 11 maj 2023. Talan avsåg att regeringen sedan 2015 återkommande har förlängt kontrollerna. Detta trots att EU-domstolen i en dom förklarat att enligt Schengenreglerna får inte inre gränskontroller återinföras för en längre tidsperiod än sex månader såvitt inte helt nya omständigheter inträtt. Det är uppenbart att regeringen inte har angett sådana nya omständigheter som krävs av EU-domstolen vid varje sexmånadersperiod under de gångna åren. Därmed står regeringens beslut i strid med Schengenreglerna och därmed EU-rätten.
Högsta förvaltningsdomstolen har mot bakgrund av avvisningsbeslutet inte prövat den talan handelskammaren och andra fört. Domstolen har inte heller motiverat avvisningsbeslutet annat än att klagandenas civila rättigheter inte berörs i den mening som avses i Europakonventionen (EKMR). I ett utlåtande till Högsta förvaltningsdomstolen av Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro Universitet, bekräftas att klagandenas rättigheter berörs på sätt som krävs för att få deras talan prövad. Domstolen har emellertid inte besvarat Nergelius utlåtande.
Regeringen har nu anmält till EU-kommissionen att man avser att förlänga gränskontrollerna i en ny sexmånadersperiod.
Som handelskammaren har visat i målet medför gränskontrollerna långtgående skadeverkningar genom utebliven tillväxt i Öresundsregionen. Till detta ska läggas alla svårigheter, tidsförlust, stress och andra obehag som uppkommer för gränspendlarna till följd av kontrollerna. Någon positiv verkan har gränskontrollerna inte visat sig ha.
Handelskammaren avser nu att överväga vilka alternativa möjligheter som kan finnas för att få domstol att lagpröva regeringens beslut om gränskontroller. Kontrollerna är uppenbarligen helt oförenliga med medborgarnas rätt enligt Schengenreglerna att passera inre gräns inom EU utan kontroller.
