Med räls skall land byggas

Debattartikeln publicerades i Kvällsposten 2021-02-07

Coronapandemin har till del lamslagit världen och den tycks också i många fall ha satt framtiden på vänt. Vi måste fokusera på att stärka framtidstron och hoppet om livet efter pandemin, och är därför nu i ett stort behov av politisk handlingskraft och kloka beslut. Mot den bakgrunden är det viktigt att inte agera dumsnålt när det gäller den största investeringen i ny järnväg under modern tid.

Trafikverket utreder uppdaterade underlag för nya stambanor och har i en delredovisning konstaterat att ”större förändringar av systemutformningen” är nödvändiga för att kostnadsramen ska kunna hållas, samt att stationslägen kommer att avgöra vart kostnaden för projektet till slut landar.

På ren svenska så kommer projektet inte kunna genomföras med endast 205 miljarder kronor om det ska kunna erbjuda ordentliga förbättringar i hastighet, samtidigt som det ska vara tillgängligt för många potentiella resenärer. Det syns också i de diskussionsunderlag som Trafikverket har tagit fram inför hearingar med kommuner och regioner längs med de planerade banorna. I underlagen föreslås flera stationer få externa lägen, vilket gör det svårare för resenärer att nå sin destination.

Att behoven är omfattande är knappast någon överraskning. Det är bara att fråga de pendlare som i dagsläget inte kan lita på att komma i tid till jobbet eftersom järnvägen till följd av eftersatt underhåll och underkapacitet inte fungerar som den ska. Här kan en rejäl investering i nya stambanor lösa pendlarnas problem och skapa bättre förutsättningar.

I dag tar det cirka 4 timmar och 30 minuter att resa mellan Stockholm C och Malmö C med tåg, en sträcka på ungefär 60 mil. Sträckan har god infrastruktur generellt, vill man däremot ta tåget mellan Linköping och Borås får man räkna med runt 4 timmar på en sträcka som är strax över 20 mil. Förutsättningarna för att snabbt kunna färdas med tåg i Götaland är alltså begränsade och mellan vissa större orter, icke existerande.

För att bygga Sverige starkt inför framtiden behöver vi rätt förutsättningar för att möta klimatutmaningen.

Med en ny stambana där tåg kan färdas i 320 km/h skulle restiden mellan Malmö och Stockholm kunna kapas ned till 2 timmar och 30 min, och mellan Linköping och Borås hade det tagit ynka 50 minuter. Föreställ er vad det gör med ekonomin om invånare i Linköping kan dagspendla till ett arbete i Borås, eller om en Hässleholmsbo kan ta sig till Jönköping på under en timme. En sådan effekt hade på kort tid genererat stora vinster för arbetsmarknader runtom i Sydsverige och Götaland. Det hade varit bra för hela Sverige.

För att bygga Sverige starkt inför framtiden behöver vi rätt förutsättningar för att möta klimatutmaningen. Om vi ska kunna uppfylla våra mål om koldioxidneutralitet år 2045 är det bråttom att få rätt investeringar på plats. Med nya stambanor har fler möjlighet att välja tåget, vilket bidrar till lägre utsläpp. Detta har visats på flera sträckor där järnväg för höghastighetståg har byggts. 

Det sker också mycket utanför Sveriges gränser. Där satsas det nämligen stort på järnväg. Tyskland och Danmark håller för närvarande på att konstruera en tunnel mellan Rödby och Puttgarden vid namn Fehmarn Bält-förbindelsen vilket helt ritar om logistikkartan för norra Europa. De båda länderna investerar sammantaget tillsammans motsvarande 1 000 miljarder kronor i sina järnvägssystem. Det här ger Sverige en stor möjlighet att haka på för en betydligt mindre del av summan. En ny restid mellan Malmö och Hamburg på 2,5 timmar skulle med nya stambanor kunna ge en restid på omkring 5 timmar mellan Stockholm och Hamburg. Om inte Sverige möter upp med investeringar i den svenska järnvägen missar vi de positiva effekter som bättre förbindelser till kontinenten ger, något som är centralt för svensk konkurrenskraft.

Nya stambanor har alltså potentialen att ge tillbaka mångdubbelt vad investeringen kostar. Det går inte enbart att planera och bygga enligt gamla modeller. Vi behöver ett framtidsinriktat beslut om en skyndsam utbyggnad, då med en finansiering som ligger utanför nuvarande system som visat sig inkapabla att åstadkomma framtidssatsningar i rimlig tid.

Sverige behöver investera i dag för att möta framtiden i morgon. Det är så vi byggt Sverige starkt historiskt, och det är så vi bör bygga Sverige starkt för framtiden. 

Emma Berginger (MP)
Riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson 

Stephan Müchler
Vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren