I Sydsvenska Handelskammarens rapport ”Halva kungariket och halva pengarna” granskades de tre senaste långtidsplanerna för infrastruktur 2010–2029 gentemot transportpolitikens övergripande mål. I en ny upplaga tillkommer nu analys baserat på Trafikverkets förslag till nationell plan för den kommande planperioden 2022–2033. Rapporten visar återigen en obalans i planen gällande infrastruktursatsningarnas fördelning.
– Slutsatsen är väldigt tydlig: om förslaget till ny plan genomförs som det presenterats, så kommer obalanserna att bestå och förstärkas, säger Per Tryding, vice vd på Handelskammaren.
Ett sätt att få en uppfattning av fördelningen är att jämföra satsningarna genom att titta på per capita-fördelning, det vill säga en relativ jämförelse där investeringar per invånare i varje region analyseras. Även här ser vi att regionala satsningar är allt annat än jämnt fördelade. I Trafikverkets förslag är riksgenomsnittet för planerade investeringar 31 400 kr per invånare. Skåningarna tilldelas 20 800 kr, Blekinge 15 100 kr, Halland 13 000 kr och Kalmar län ynka 3 100 kr per invånare.
Rapporten har jämfört planerna gentemot transportpolitikens övergripande målet att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Rapporten visar att satsningarna koncentreras till vissa delar av landet, som storstadsregionerna Västra Götaland och Stockholm. Dessa två regioner tilldelas hela 48 procent av investeringarna i det nya förslaget.
– Det kan vara acceptabelt att det genomförs satsningar som skapar obalans i planerna geografiskt. Men när det är samma regioner som i plan efter plan får satsningar och samma som förbigås, är det omöjligt att betrakta riksdagens mål som uppfyllt, säger Per.
Om den senaste nationella planen genomförs i sin nuvarande form innebär detta en tidsperiod på 23 år där målen inte uppnås.
