Debattartikeln publicerades i Smålandsposten 2022-03-23.
Järnvägen har momentum. Den är klimatsmart och många människor kan transporteras snabbt på förhållandevis liten yta. Det visar sig i högre siffror för tågtrafik och resenärer. Sedan nittiotalet har antalet resenärer mer än fördubblats och ökningen ser ut att fortsätta. Men kapaciteten på järnvägen har långtifrån ökat i takt med efterfrågan. Därav följer problem med förseningar och svårigheter att få attraktiva tider för Öresundstågen och Pågatågen.
Mycket intresse har fokuserats på för eller emot nya stambanor och nya projekt som Norrbotniabanan. Men det viktigt att se helheten för att det ska fungera. Vi måste ta hänsyn till vad som händer i vår omvärld. EU gör stora ansträngningar för att förbättra järnvägsnätet på europeisk nivå. Det inkluderar till exempel ett stöd till Fehmarn–Bält-förbindelsen som nu börjat byggas och ska vara klar 2029. Det är en satsning på totalt mer än 120 miljarder kronor, som förutom tunnel inkluderar en ny och upprustad järnväg för 250 kilometer i timmen i Danmark och norra Tyskland.
SJ har beslutat att skaffa minst 25 nya snabbtåg som går i 250 kilometer i timmen. De ska levereras 2026 vilket innebär att SJ kan öka antalet turer på Södra stambanan.
Men har Södra stambanan kapacitet att möta upp de nya större behoven?
Det enkla svaret är nej!
Detta kan innebära att trafiken med Öresundstågen och Pågatågen/Krösatågen trängs undan från banan då dessa tåg är lägre prioriterade än fjärrtågen och godstågen, trots det stora antalet resenärer.
Snart är fyrspår Malmö–Lund klart. Det är en viktig pusselbit som kommer på plats. Nästa stora planerade kapacitetsökning är två nya spår mellan Lund och Hässleholm. Men den blir enligt Trafikverkets förslag klar tidigast 2035 eller senare. Investeringen är nödvändig men kommer för sent! Gör inte om misstaget som i Malmö där Citytunneln kom nio år efter Öresunds-förbindelsens öppnande.
Samverkan mellan kommuner/regionen och Trafikverket behöver fördjupas så att man tillsammans kan hitta den bästa lösningen för utbyggnaden Lund–Hässleholm.
Öresundstågen, Pågatågen och Krösatågen som går på Södra stambanan från Malmö till Hässleholm och Alvesta går alla vidare till Kristianstad/Blekinge och Växjö/Kalmar. Då dessa sidobanor tillhör de enkelspåriga banor som har högst belastning i landet så finns inte utrymme för den ökade trafiken som regionerna planerar för. Dessa sidobanor behöver byggas ut med dubbelspår.
Ett medfinansieringavtal för dubbelspårsutbyggnad på dessa banor har tecknats mellan regionerna/kommunerna och Trafikverket på mer än 25 procent av investeringen.
Dessa utbyggnader finns inte med i Trafikverkets förslag till plan för 2022–2033 och innebär att utbyggnaden av Lund–Hässleholm inte kommer att få full effekt.
För att klara ökad trafik på Södra stambanan och förhindra en utträngning av Öresundståg och Pågatåg måste regeringen genomföra viktiga satsningar:
- En snabbare utbyggnad av Lund–Hässleholm behövs för att klara kapacitetsbristen. Belastningen på Södra stambanan ökar redan om några år med fler fjärrtåg och med godståg. Pendeltågen riskerar att trängas ut. Använd ny teknik för en snabbare utbyggnad.
- Bygg ut Hässleholm–Kristianstad och Växjö–Alvesta enligt medfinansieringsavtalen mellan Trafikverket och regionerna/kommunerna. Mer än 25 procent av investeringen medfinansieras. Hässleholm och Alvesta är viktiga knutpunkter på Södra stambanan som annars blir flaskhalsar som minskar effekten av utbyggnaden Lund–Hässleholm.
Stambanan.com – 28 kommuner och 5 regioner samt Sydsvenska handelskammaren i samverkan för att utveckla Södra stambanan:
Lena Wallentheim, ordförande
Pontus Lindberg, vice ordförande
